Raeresth Gulliegïele-gïelebaalhkan dåastojem

Maahtah uvtelassem dåastoejasse Gulliegïele – Noerhtelaanti saemien gïelebaalhka seedtedh skïereden 1.b. 2026 raajan. Baalhka vadtasåvva vyörtegs barkoen gaavhtan saemiengïelide eadtjoestidh. 

Gulliegïele-gïelebaalhka vadtasåvva 12. aejkien tjaktjen 2026. Baalhka vadtasåvva aktegsalmetjidie, dåehkide jallh siebride mah leah vyörtegs barkoem dorjeme saemien gïelen posisjovnem jallh åtnoem evtiedidh.

Baalhka tseegkesovveme ministerijstie mah dïedtem utnieh saemien aamhtesi åvteste Nöörjesne, Sveerjesne jïh Soemesne, jïh saemiedigkiepresidenth daejstie laantijste. Baalhka vadtasåvva fïerhten mubpien jaepien 2004 raejeste, jïh baalhka lea 15 000 euro.

Gïelebaalhka edtja viehkiehtidh eevtjedh, evtiedidh jïh vaarjelidh dejtie saemien gïelide Nöörjesne, Sveerjesne, Soemesne jïh Russlaantesne.

Raeresth kandidaatem 

Baalhka vadtasåvva aktegsalmetjidie, dåehkide, organisasjovnide, siebride jallh institusjovnide mah leah vyörtegs barkoem dorjeme åajvoehlaakan saemien gïelide tjaaleldh, njaalmeldh jallh jeatjhlaakan evtiedamme. Maahta baalhkam jienebi baalhkadåastoejidie joekedidh.

Aktegsalmetjh, organisasjovnh, institusjovnh jïh åejvieladtjh abpe Saepmesne maehtieh raeriestimmiem buektedh. Raeriestimmiem tjaaleldh buakta, buerkiestimmine mij jeenjemes göökte sæjroeh. 

Raeriestimmieh tjuerieh deelledh Soemen ööhpehtimmie- jïh kultuvreministerijasse Soemesne e-påastine jallh påastine skïereden 1.b. 2026 åvtelen. 

E-påaste: kirjaamo.okm@gov.fi

Påastesijjie:

Gollegiella – bedømningskomité
Kultur- och konstpolitiska avdelningen
Undervisnings- och kulturministeriet
PB 29
00023 Statsrådet

Baalhkadåastojh 2004-2024:

2024
Åarjelsaemien gïelebarkije Sig-Britt Persson jïh gïeleprofessore Pekka Sammallahti Noerhtelaanti saemien gïelebaalhkam – Gollegiella 2024 åådtjeme dej vyörtegs barkoen åvteste saemien gïelide evtiedidh.

Sig-Britt Persson Noerhtelaanti saemien gïelebaalhkam åådtje – Gollegiella 2024 sov tjïelke gïelen åvteste jïh sov skreejreldihks barkoen åvteste saemien gïeline. Dïhte barkeme åarjelsaemiengïeline abpe sov barkoejielemem, dovne ryöktesth jïh ov-ryöktesth. Dïhte jarkoestæjjine, bïhkedæjjine, journalistine jïh gïelekonsuleentine barkeme. Dïhte ïedtjeburrine gohtjesåvva jïh jearsoevoetine saemien seabradahkese.

Pekka Sammallahti Noerhtelaanti saemien gïelebaalhkam – Gollegiella 2024 åådtje sov stoerre aarvoen jïh guhkies barkoen åvteste saemien gïelide. Dïhte maahtoem tjöönghkeme gïeli bïjre, mejtie jeatjabinie juakeme, dovne learoegærjaj tjïrrh, guktie dïhte heevehtslitteratuvrem jaksoes dorjeme, sov akademihkeles barkoen tjïrrh, jïh ovmessie sijjine maahtoem juakeme. Gïeledïenesjh dïhte faalehte stoerre viehkine gellide saemien seabradahkesne orreme, gellene boelvine.

2022
​​Noerhtelaanti saemien gïelebaalhka – Gulliegïele 2022 emerituse professovre Ole Henrik Maggese vadtasovvi. Dïhte lea abpe jieledem råajvarimmiejgujmie hijvenlaakan barkeme dejtie saemien gïelide eadtjoestidh, evtiedidh jïh vaarjelidh. Dahkoej tjïrrh lea saemide jïh veartenen årrojidie vuesiehtamme saemiengïele vihkeles jïh jielije gïele.

2020
Gïelebaalhka 2020 juakasovvi gaskem Ellen Pautamo sov barkoen åvteste saemien maajhööhpehtimmiem evtiedidh jïh Jonar Thomasson sov barkoen åvteste åarjelsaemien gïelem jïh soptsesh tjöönghkedh jïh bæjhkoehtidh.

2018
Gïelebaalhka juakasovvi gaskem Karin Tuolja Jåhkåmåhkeste Sveerjesne sov barkoen åvteste julevsaemien gïelen åvteste jïh Jekaterina Mechkine Murmanskeste Russlaantesne sov barkoen åvteste kildinsaemien gïelen åvteste.

2016
Njieljie almetjh Gïelebaalhkam 2016 juekiejin. Máret Steinfjell jïh Inga Márja Steinfjell baalhkam åadtjoejigan gaskem jeatjah åarjelsaemien talkshowen åvteste Steinfjell & Steinfjell. Kirsi Paltto jïh Jan Skoglund Paltto baalhkam åadtjoejigan sotnen barkoen åvteste noerhte-, julev- jïh åarjelsaemien gïelem eevtjedh gellie jaepieh.

2014
Golme almetjh gïelebaalhkam åadtjoejin 2014. Saemienlohkehtæjja jïh dotkije Mikael Svonni, tjaelije Kerttu Vuolab jïh luvliesaemien lohkehtæjja Seija Sivertsen gïelebaalhkam juekiejin 2014.

2012
Gïelebaalhka 2012 juakasovvi gaskem Divvun jïh Giellatekno Romsen universiteetesne sijjen barkoen åvteste teknologeles dïrregh darjodh saemien gïelide, jïh Aleksandra Andrejevna Antonova jïh Nina Jeliseevna Afanasjeva sotnen barkoen åvteste kildinsaemien gïelen åvteste.

2010
Göökte saemien nyjsenæjjah, Máret Sárá jïh Lajla Mattsson Magga gïelebaalhkam juekiejigan 2010. Sárá lea goh lohkehtæjja, journaliste jïh tjaelije noerhtesaemien gïelem evtiedamme. Dïhte jienebh learoegærjah, rijme- jïh raajroegærjah maanide bæjhkoehtamme jïh gærjah saemien vaajesigujmie. Mattsson Magga lea åarjelsaemien gïelem vaarjelamme jïh evtiedamme. Dïhte aaj åarjelsaemien gïelesne ööhpehtamme, åarjelsaemien baakoegærjah evtiedamme jïh dovne tjiehpieslidteratuvrem jïh faageles gærjah bæjhkoehtamme. Lissine gïelematerijaalem sïjse tjöönghkeme jïh jarkoestamme.  

2008
Vitnijh 2008 lin siebrie Sami Siida Utsjokesne Såevmesne, jïh gïelebarkije Henrik Barruk Luspeste Sveerjesne. Sami Siida lea 1970-låhkoen raejeste saemien gïelen sijjien åvteste barkeme Utsjoken tjïeltesne. Henrik Barruk lea upmejesaemiem dokumenteradamme jïh jieliehtamme gellie jaepieh.

2006
Harald Gaski jïh Jouni Moshnikoff gïelebaalhkam åadtjoejigan 2006. Jouni Moshnikoff earoem åadtjoeji akten stoerre jïh guhkies barkoen åvteste skoltesaemien/luvliesaemien gïelem eevtjedh, joekoen learoegærjah jïh learoevierhtieh evtiedidh. Harald Gaski maahta akten vijries gïeleevtiedimmiebarkose vuesiehtidh jïh lea sov dotkemen tjïrrh viehkiehtamme statusem lutnjedh saemiengïeleldh lidteratuvrese.

2004
Ella Holm Bull jïh Anarâkielâ servi (Enaresaemien siebrie) lin voestes vitnijh gïelebaalhkeste Gulliegïele. Ella Holm Bull (1929-2006) abpe jieleden barki juktie åtnoem åarjelsaemien gïeleste eevtjedh goh njaalmeldh jïh tjaaleldh gïele. Anarâkielâ servi lea vihkeles jieliehtimmiebarkoem dorjeme juktie enaresaemien gïelem eevtjedh.

Juekemebåalah